SFI

Om att jobba med skrivutveckling på SFI kurs C och D


 I hate to write
I love to have written

  Så skriver Winston Churchill, författare och Englands premiärminister under andra världskriget om sin känsla för skrivande. I detta får han medhåll av den svenska författaren Sven Nyberg som menar att skriva ”är rena tortyren”. Skrivande är en aktivitet som för många är förknippad med starka känslor. Ivar Lo Johansson, en av våra svenska arbetarförfattare, beskriver en annan känsla inför sitt skrivande ”att skriva innebär verkligen ett slags salighet, inte en ljuv ro, utan en aktiv glädje”. Dessa röster skulle kunna vara hämtade ur ett av mina klassrum.

De elever jag haft under åren, både modermålstalande svenskar och invandrare som erövrar det svenska språket, har haft vitt skilda ingångar till sitt eget skrivflöde och barriären till inspirationen kan ibland vara hög. De elever som under sitt skrivande samtidigt erövrar ett nytt språk kan ibland ha två barriärer att ta sig över för att nå ett skrivflöde, nämligen både ordens och inspirationens.

Autentiska situationer

För att underlätta för produktionen behövs det autentiska skrivsituationer och att eleven skriver till en mottagare som inte bara är intresserad av att korrigera de grammatiska och språkliga felen. För att skapa dessa autentiska situationer kan man skapa olika forum för att synliggöra elevernas texter. I mitt arbete med skrivprocessen har jag t ex satsat på att:

  • läsa upp texter inför klassen eller i grupper
  • sätta ihop temahäfte eller en klasstidning med elevtexter till klassen och sedan jobba med dessa på lektionen
  • skapa en hemsida för publicering av elevtexter

Målmedvetenhet och syfte är viktigt

Tal kan komma som en biprodukt om man bor i det land vars språk man studerar. Talet omger många av eleverna på ett naturligt sätt. Så är det inte med läs- och skrivspråket. Det kräver studier och målmedveten träning. Skrivandet behöver ett syfte som inte bara är betyg och med syftet kommer motivationen. De elever som gått snabbast fram är i många fall de som haft ett syfte med sitt skrivande och att de producerat många och lagom långa texter.

Processen med bearbetning av språket blir då ett arbete med ett bestämt mål och att dela texten med andra blir en belöning för både elever och läraren. Det är en glädje att se mina elevers texter växa fram och framför mig finns inte bara en stor rättningshög utan intressanta texter som är delar i ett större gemensamt arbete.

Egen hemsida

Jag har jobbat mycket med elevtidningar. Mitt första år som lärare hade vi ämnet skoltidning på schemat. I tidningsgruppen fanns både elever som lärde sig svenska och elever med svenska som modersmål. Senare jobbade jag även under ett projektår med en ungdomstidning. Där fick eleverna själva skriva och bli intervjuade. Det är inte så stor skillnad med SFI. Drivkraften är densamma.

Denna och förra terminen upplevde jag en skrivboom i samband med att min arbetsplats ABF Vux började ge ut skolmagasinet Världen & vi. När eleverna fick klart för sig att deras texter kunde komma att publiceras i tidningen blev det en väldig skriviver i klasserna. Fler texter än vad som kunde få plats i en tidning började produceras och jag fick mail med skrivna texter alla veckans dagar och tider. Detta resulterade i att vi fick skapa vår egen hemsida i klassen för att alla som ville skulle kunna få sina texter publicerade.

Arbetsgången

När jag startar en ny skrivuppgift i klassrummet brukar jag dela ut ett blad med uppgiften där det finns plats att skriva för hand. De lämnar in handskrivet och jag gör en första rättning. När jag rättar använder jag en rättningsnyckel (länk kommer inom kort) så de ser vilken typ av fel de gjort. För vissa elever som gör många fel skriver jag även förslag på rättning men kan t ex lämna verb eller en annan typ av fel enbart markerade av rättningsnyckeln för att de själva ska slå upp orden och rätta sina fel. På så sätt får de fokusera på en sak i taget om det är för många saker som behöver utvecklas. Eleverna skriver sedan rent texten och skickar den sedan till mig på mejlen eller på min arbetsplats digitala plattform Fronter. Vana elever med hög produktion brukar skicka texter direkt.

Därefter gör jag en andra rättning och kopierar upp texten eller lägger ut den på hemsidan. I många fall läser jag också elevtexterna i klassrummet eller låter eleverna läsa sina texter för varandra.

När jag har många texter att rätta är risken stor för korrekturfel. Det bekymrar mig inte så mycket då jag tycker det är bättre att vi håller flödet och produktionen av texter högt än att inte hinna med. Därför tycker jag det är okej att det inte är hundraprocentigt rätt på en elevsida.

Bland texterna i den första rättningen väljer jag ibland ut några texter eller meningar med vanligt förekommande fel och kopierar med elevernas medgivande upp dessa och låter eleverna sitta gruppvis och försöka rätta felen. Varje grupp får samma meningar eller text att rätta och när de gjort sina försök diskuterar vi i klassen och felen sätts in i ett större grammatiskt sammanhang. 

För en mer systematisk beskrivning av min arbetsmetod se skrivhandledningen.

Att få igång elever med för lite språk

Vissa elever lämnar in texter som är svåra att förstå men där jag tydligt kan se att de har något på hjärtat som känts angeläget att få fram. I de fallen har jag satt mig ner lite extra med dem och ibland har jag skrivit texter tillsammans med eleven. Detta kan ge eleven en liten extra hjälp att komma igång. Och många börjar söka de ord de ännu inte har i lexikon och utvidgar på så sätt aktivt sitt ordförråd. De elever som gått snabbast fram med sina studier under terminen har varit de som producerat många och lagom långa texter. En kort text i veckan eller åtminstone varannan vecka tycker jag kan vara ett mål.

  Det är viktigt att de texter eleverna skriver är lagom långa. Texten ska vara hanterbar att processa språkfel på. När mina sfi-elever skriver sina egna texter skiljer sig ofta (men inte alltid) längden på texterna från de elever jag haft som har svenska som modersmål. På ett sätt är detta bra. En kort text på ca en tredjedels till en halv A4-sida åt gången är betydligt lättare att jobba med och lättare att ge respons på. En lång text med många språkfel är inte lika hanterbar.

Att stärka arbetet kring själva skrivandet

För många elever är skrivprocessen ett långsamt och ibland jobbigt arbete. Det är det område där jag som lärare upplever att jag har minst överblick. Det är många faktorer som ska falla på plats då skrivandet inte har någon tydlig gräns gentemot övriga språkfärdigheter. Därför har jag försökt att stärka arbetet kring själva skrivprocessen genom en tydlig koppling mellan skrivandet och andra moment.
Läsning - En viktig faktor för att stärka elevernas skrivande är regelbunden läsning, både av kortare texter som lättlästa tidningar men också lättlästa böcker. Eftersom skrivspråk och talspråk skiljer sig åt så mycket som de gör har mina elever behövt mycket input från egen läsning. Både lättare och svårare texter är av nytta. Ibland är det lättare att kopiera meningsstrukturer från de lättare texterna medan svårare texter med krångligare meningsstruktur kan tjäna mer som utvidgning av ordförråd och en bättre läsförståelse.

Flöde - Med frekvent inkommande texter ser man lätt var det brister för många. Jag har delat in felen i typfel och har haft grammatiska genomgångar eller genomgångar av stavningsregler utifrån detta. Gärna med autentiska exempel från texterna eleverna skrivit (givetvis utan namn på eleven).

Grammatikundervisning och stavning - Elever kan vara ganska bra på att förstå grammatik men när det ska omsättas i fri text blir det svårt. Jag har därför försökt varva grammatik och skrivande och ibland utgått från elevtexter.

När det gäller stavning och stavningsregler gäller samma sak. Att en elev är snabb att tillägna sig de teoretiska kunskaperna betyder inte att de behärskar stavningen i praktiken. Bästa sättet att jobba med elevernas stavning är att parallellt jobba med stavningsregler, elevtexter och diktamen varje vecka. När det gäller diktamen är den bästa texten enligt mig en del av en text som får tjäna som exempeltext för veckans skrivuppgift.

Genom att stärka upp med arbetet runt omkring skrivandet och varva teoretiska strukturer från exempeltexter upplever jag att det blivit lättare för många elever att förstå hur de ska göra. Det är också viktigt att få eleverna att förstå sambandet mellan läsning och skrivning eftersom det går att skriva som man läser, men inte alltid som man talar. För många sfi-elever på spår 1 och 2 är detta inte självklart och man behöver peka på denna koppling för att de ska få upp ögonen för den.

Typer av uppgifter

De skrivuppgifter jag delar ut är av flera slag. Både informella och formella texter i form av meddelanden och brev. Nyheter och insändare har varit populära genrer under terminen då det nya skolmagasinet på min arbetsplats kommit igång.

Vad gäller informella texter är upplevelsebaserade skrivuppgifter är min personliga favorit. Detsamma gäller för många av mina elever. Barndomsminnen är något som många elever tycker om att dela med sig av. Jag brukar inleda uppgiften med att berätta om ett eget barndomsminne. Detta brukar alltid uppskattas då erfarenheter av att vara barn är något som knyter oss alla samman. Det är ett sätt att lära känna varandra och att få lov att vara personliga i våra möten utan att det från min sida som lärare känns alltför privat.

Känsliga ämnen och feedback

För många blir skrivning och textproduktion så mycket mer än bara en korrekt text. Att få berätta och bli synlig genom sitt skrivande och att hitta ord för det som annars är svårt att berätta om spontant är något som är känslomässigt berörande. Som svensklärare har jag många gånger upplevt att jag fått komma elever nära genom berörande texter. Att se och visa empati utan att dras in i känslan som eleven har kan ibland vara svårt. Speciellt när elever kommer från krigsdrabbade områden och har erfarenheter som är svåra och tunga. Det är en balans mellan att låta dem berätta, ge dem feedback och sedan släppa dem i tanken. Jag brukar ofta skriva en liten kommentar men undviker sedan att ta det längre. Detta då jag känner att jag inte har kompetens, utbildning eller tid att ta det längre. Ett annat sätt hade även varit att styra upp innehållet i skrivuppgifterna mer men det vill jag inte. Ibland har det hänt att jag frågat någon elev om de vill ha kuratorskontakt.

Att jobba med elevers skrivutveckling är för mig något av det roligaste och mest inspirerande i min yrkesroll. Det är också något av det som jag tycker är svårast och som erbjudit den största utmaningen. Det handlar mycket om tålamod och är oerhört tidskrävande. Till skillnad från fackkunskaper går det inte att plugga in snabbt och enkelt utan är ett hantverk och en färdighet som eleven måste erövra och det tar vanligtvis flera år. Att vara med i denna process har för mig varit en utmaning där jag behöver gå nära mina elever, se var deras svårigheter finns och hjälpa dem att röja undan hinder.

Genom denna text vill jag samla mina tankar och reflektera över mina erfarenheter men också öppna för en diskussion. Hör gärna av dig om du får tankar när du läser texten eller om du har andra tankar eller metoder som fungerar för dig…

Artikel om mitt arbetssätt i tidningen Alfa

Läs texten i PDF!

Publicerade elevtexter på spår 2

Mina före detta spår 2-elevers hemsida på ABF Vux. Klicka på bilden och besök sidan!

ABF Vux skolmagasin Världen&vi

Klicka på bilden och besök sidan! Första numret är gratis!

Klicka på länkarna!
Hanna Hägerland 2013-06-04
SFI